Idag är det exakt en månad tills jag hälsar på Big Ben igen, och jag kan inte vänta tills att jag får se världens bästa pojkvän.

 

Att ha ett lång distans förhållande är inte lätt, jag rekommenderar verkligen det inte för någon, det blir mycket bråk, mycket missförståenden men om man träffar någon som man verkligen älskar är det värt det. Jag har lärt mig att inte tänka för mycket och inte skapa något galet scenario i huvudet och verkligen lita på min pojkvän. Tilliten är det viktigaste vi har.

 

Senaste jag och Mark träffades var på sportlovet i slutet av februari, och jag saknar honom så mycket och att det bara är 31 dagar (snart 30 dagar) tills vi ses igen sätter ett leende på mina läppar.

 

Jag kommer vara i London i sex veckor, fem veckor för att jobba och en vecka för att gå en teaterkurs på Silvia Young's Drama School och jag kommer på i Fulham hos min kusin. Förhoppningsvis kommer jag få jobb antingen på en lunch restaurang i Paddington eller en Asiatisk restaurang i West End. Det var rätt roligt för jag fick idag ett mail om att jag skulle på en jobb interview på Tisdag i London, jag kan ju inte åka över en dag direkt och missa mitt nationella prov i matte. Skulle vara rätt kul annars "London by day"